Idag finns en enorm variation när det gäller barnkläder – minst lika stor som det finns för vuxna. Barnkläder följer trender, precis som vuxenkläder, och det går tydligt att se olika stilar som klädskaparna vill förmedla. Så har dock inte alltid varit fallet. Faktum är att det inte är förrän framåt 1920-talet och 1930-talet som barnkläderna börjar förändras till den variation vi har idag. Detta skedde i samband med att konfektionsindustrin blev allt mer effektiv, och att barnbidraget gjorde föräldrar mer köpstarka – vilket så klart motiverade klädskaparna att satsa mer på barnkläder.
Innan dess, under 1800-talet och runt sekelskiftet, hade alla barn mer eller mindre samma kläder på sig. Pojkar klädde sig på ett sätt, flickor på ett sätt och spädbarn på ett sätt. Detta gällde oavsett samhällsklass – skillnaden bestod i att de som kom från familjer med mer pengar hade kläder i material av bättre kvalitet, och med fler dekorationer. Modellerna var dock desamma. Små barn kläddes i kolt, en slags klänning som kan liknas vid en kortare variant av en dopklänning. Dessa bars oavsett barnets kön. Könsneutrala kläder för små barn används än idag i form av till exempel sparkdräkter, bodys och åkpåsar.
När barnen blev lite äldre skildes dock pojkar och flickor åt genom att flickor bar knälånga klänningar, medan pojkarna bar knälånga shorts. Klänningarna hade vanligtvis puffärm, och över dem bars ett förkläde. På benen bar de stickade långstrumpor. Pojkarna bar en skjorta över sina byxor, och sjömansskjortor var populärt. Också de bar strumpor på benen, och när det blev kallare bar de en stickad tröja över skjortan.
När man var runt 15 år ansågs man vara vuxen, och fick då använda vuxenkläder. Detta utgör med andra ord en stor kontrast till idag, då barnkläder i princip ser ut som vuxenkläder, och det finns särskilda kläder som skapas med tonåringar som målgrupp – de utgör med andra ord ett slags mellanstadium i klädmodet som inte fanns förr, då man gick direkt från att vara barn till att vara vuxen.